-Mitt rosa liv som lärarstudent-

Ok, klockan är 4 min över ett. Vi kan nog konstatera att det inte blev något stötta-sem för mig. Och skönt är väl det när jag ser hur mycket det regnar ute. Sjukt skönt att vara inne! Men jag hade tänkt gå, och jag hade hunnit. Om inte Hanna hade ringt. Det var roligare att prata med henne än att stressa iväg till plugget i regnet, var skönt att höra att någon annan var lika slut som jag 2 dagar efter. Tog det verkligen så här lång tid att återhämta sig för 5 år sen? Skumt.  Plus att vi kom fram till att eftersom vi har stötta-sem läraren som vanlig sem-ledare, så låter hon nog oss inte missa något väsentligt. Hoppas jag. Det är verkligen storm ute. Visste jag inte bättre skulle jag tro att ett träd vilken sekund som helst kommer att crasha igenom vår balkongdörr. Nu ska jag äta lunch och återgå till Skinner och hans behaviourism!

/N