Ensam och övergiven. Igen.

Det finaste jag har, min livsglädje, mitt allt, the reason to wake up every morning, har lämnat mig. Kanske för att aldrig mer komma tillbaka. Mina dator har startat sin vandring mot sin sista vila. Snyft. Jag hann ha den i två veckor innan den började strula igen. Och då var ändå hårddisken utbytt! Hur mycket kan egentigen gå sönder på den dator. T babblade något om något moderkort. Kan det vara anledningen till att den envisas med blåskärm och startreperation var och varannan gång jag startar den? Så nu försker jag balansera fingrarna mot rätt knappar på T´s dator, knapparna sitter i princip på varandra. Å andra sidan kanske det är uppfriskande på relationen, har varit lite väl mycket sitta med en varsin dator i knät bredvid varandra. Men det kanske är så alla relationer ser ut nu för tiden? Snälla, säg att det är så!

Blev inget hälsa på farmor idag, hon flyttar inte förrän imorgon. Men det är helt ok att ligga på soffan och ladda inför jobbet också! Tråkigt med att datorn försvinner var att min hälsovaktdata försvann med den, så nu tvingas jag börja om på nytt i T´s dator.

Risken är stor att detta blir dagens enda inlägg, är inte hemma förrän tidigast halv 11 ikväll, och tro mig, då kommer jag vara trött! Alla ni som är lediga, enjoy!

/N

Kommentarer
Postat av: S

11 ;-)

2008-09-21 @ 21:39:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0