Det finns en anledning...

till att man inte bor hemma längre. Eller hemma hos T´s föräldrar heller för den delen. Vi är äntligen hemkomna efter att ha varit ute på landet sen i torsdags kväll. Ska inte lovet vara till för vila? Jag är helt slut. Där ute går livet i 200 och jag har förgäves försökt få ro att plugga. Några timmar om dagen har det blivit, men inte så mycket som jag önskat. Som tur är har jag inte sem igen förrän på torsdag, så det kommer bli hektiska dagar fram tills dess! Däremot har jag hunnit sitta i solen och läsa, äta god mat, dricka goda viner och åkt både moppe och mule (form av 4-hjuling), dock inte i den ordningen, såklart! Men mot slutet ville vi bara hem. Lugn och ro är det bästa jag vet.

/N

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0